Begravningar är som tur var inget som jag har mycket erfarenhet av. Jag har varit på två begravningar i mitt liv. Jag tycker att det är jobbigt, men på något sätt skönt att få ta farväl, att få ett avslut.

Båda begravningarna som jag har gått på har varit i samma kyrka, nämligen i Månsarps kyrka. Det är i den "byn" som jag växt upp och i denna kyrka har jag varit så många gånger förr. Det är underligt hur en lokal kan vara så olika beroende i vilken situation man besöker den. Alla andra gånger jag varit här har lokalen andats sprudlande glädje, och nu fanns det bara sorg.  I den otroliga tystnaden hördes bara snyftningar och mitt eget bultande hjärta...

Det var en fin begravning och vi fick ta farväl av vår älskade farmor. Det känns bra att hon äntligen har funnit ro! Det var givetvis mycket tårar, det finns ju så många minnen. När jag träffade farmors syster Lena, var det nästan som att se farmor. Jag har aldrig uppfattat dem som så lika tidigare, men nu såg jag verkligen likheten! Farmor har tvillingsystar som jag aldrig har kunnat skilja på.... Även i onsdags fick jag fråga vem de var!!! De skrattade gott åt detta!

Nu har vi tagit farväl av farmor och jagv et att hon har det bra nu! Hon spelar nog ett parti Åsna!!!



Jag kom hem vid halv fem på onsdagen. Då passade jag på att ringa till mina försäkrningsbolag angående nacken.... Där står det still så att säga... Min handläggare har slutat och jag har inte tilldelats någon ny... hm.... Vid femtiden pratade jag med chefen och han undrade hur det var med mig. Jo, tack det är bra svarade jag. Sen satt jag och Rikard och pratade om allt möjligt. Klockan sex fick jag rusa till toaletten för att inse att jag fått magsjuka.... Vilken himla tur att jag hann gå på begravningen (men jag undrar hur många jag smittat...). Så hela onsdagkvällen, natten och hela dagen igår har jag levt i en dimma. Jag har inte riktigt koll på vad som hänt... Jag har sovit mest hela tiden och där emellan rusat till toaletten.... Visst är det frustrerande att tvinga i sig en banan som tar en timme att äta för att sedan få upp den igen.... Jag undrade om jag skulle kunna sova i natt eftersom jag sov hela dagen igår... Men det var inga problem... Jag sov som en stock. När jag vaknade tog jag farväl av magsjukan!!! Så nu ska jag bara sitta mina 48 timmar i karantän!!! Sen kör vi igen!